Det hållbara samhället

En av de första definitionerna av hållbar utveckling lyder så här: ”En utveckling som tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina”. Världskommissionen för Miljö och Utveckling, tillsatt av FN:s generalförsamling 1983 oftast kallad Bruntlandkommissionen.

Projekt GÖTEBORG 2050 har valt att följa den idag vanliga uppdelningen av det hållbara samhället i tre sammanhängande delar – ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet:

Ett ekologiskt hållbart samhälle

Det ekologiskt hållbara samhället är av nödvändighet ett kretsloppssamhälle: • Material används resurssnålt och i slutna kretslopp • Inget avfall läggs på deponi (soptippar och slutförvar) • Restriktiv användning av ändliga resurser • Restriktiv användning av giftiga ämnen • Inga utsläpp som skadar naturen • Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv • Jordbruk, skogsbruk och fiske sker utan utarmning av jordar och fiskebestånd • Biologisk mångfald I det ekologisk hållbara samhället råder försiktighetsprincipen för att undvika oönskade effekter och okända risker.

Ett socialt hållbart samhälle

Ett hållbart samhälle byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa • Global rättvisa är viktigt för en hållbar värld i fred och säkerhet • Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder • En levande demokrati • Mindre ofrivillig ensamhet • Ökad gemenskap och trygghet • Hälsan och det psykiska välbefinnandet är satt i fokus • Människor äger sin tid och har större individuella valmöjligheter • Olika kulturer och erfarenheter möts på lika villkor, samverkar och berikar varandra I det socialt hållbara samhället gäller allas rätt till det goda livet.

Ett ekonomiskt hållbart samhälle

En ekonomi som växer behöver inte innebära ett ökat uttag av naturresurser. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att omsättningen av material effektiviseras. Varor kan ersättas med tjänster eller så kan återanvändningen av vissa varor ökas. Både konsumtionsmönster och teknologi behöver styras för att negativa effekter på ekosystemet skall minimeras. För att nå en hållbar marknadsekonomisk utveckling krävs internationella överenskommelser om hur vissa av jordens resurser skall utnyttjas. Inom dessa gemensamma ramar kan marknadsekonomin få fritt spelrum. Styrmedlen inom ramarna är lagar och regler samt ekonomiska styrmedel som skatter och subventioner. Information, forskning och utbildning är också viktiga styrmedel. Marknaden är ett medel för att fördela resurser. En växande ekonomi innebär att det finns mer att fördela. Om ekonomin växer snabbare än befolkningen, kan välfärden för alla ökas. Särskilt i fattigare länder är fortsatt tillväxt oumbärligt men samtidigt krävs en kraftig styrning för att und
vika resurs- och miljöproblem som kan orsakas av tillväxten.

Är Göteborg på väg i rätt riktning mot det hållbara samhället? Hur skulle ett hållbart Göteborg i en hållbar värld kunna se ut? Detta är frågor som vi tillsammans med Göteborgarna vill finna svar på inom projektet GÖTEBORG 2050.

Hållbar utveckling: Viktiga steg fram till 2002

1960-tal

Diskussionen påbörjas om förgiftad miljö och riskerad framtida välfärd.

1970-tal

Öppen diskussion om orättvisor i fördelning av välfärd, insikt om att begränsad tillgång på naturresurser riskerar framtida välfärd.

1972

FN:s miljökonferens i Stockholm, Sverige. Frågan om hur alla jordens invånare skulle kunna få välfärd utan att de ekologiska förutsättningarna för människans existens på jorden skulle förstöras lyftes upp på den internationella dagordningen.

1983

Bruntlandkommissionen, tillsatt av FN:s generalförsamling, lanserar begreppet hållbar utveckling (sustainable development).

1992

Rio-mötet i Brasilien grundlade det internationella samarbetet för att få en hållbar värld och flera internationella avtal undertecknades, bland dem Agenda 21, en plan för att nå en hållbar värld i det tjugoförsta århundradet.

Våren 2002

Kyotoprotokollet som är ett viktigt avtal för att förhindra klimatförändringar undertecknas av EU:s stater.

Hösten 2002

Johannesburg, Sydafrika, tio år efter Riomötet: En internationell konferens för att staka ut den hållbara vägen framåt. (www.johannesburgsummit.org). För att se vad som händer inom miljöområdet i Göteborg idag besök stadens miljöportal (www.miljoinfo.goteborg.se).

Tre globala utmaningar:

Global rättvisa

En fjärdedel av världens befolkning, 1,2 miljarder människor, lever i extrem fattigdom på mindre än 1 dollar om dagen. Runt en miljard människor har inte tillgång till rent vatten. Utmaningen är att se till att välfärden i världen så snart som möjligt blir jämt och hållbart fördelad! Mer om globala utvecklingsfrågor finner du på SIDA:s hemsida, på Globalportalen (www.globalportalen. org) och på FN:s Utvecklingsprograms svenska hemsida (www.undp.se).

Befolkningsfrågan

I Sverige och resten av industrivärlden föds för få barn. Utan invandring minskar befolkningen och antalet gamla bli stort i förhållande till antalet unga. I utvecklingsvärlden föds det många barn som inte får den levnadsstandard som krävs för barnets rätt till utveckling. Världens befolkning på 6 miljarder människor idag kan stabiliseras på 10 miljarder innan århundradet är slut. Utmaningen är att genom en kombination av utveckling av Syd, en satsning för barnen i Nord, och en inbjuden folkvandring från Syd till Nord, så snart som möjligt ge en stabil global befolkning som lever i välfärd.

Fossila bränslen och växthuseffekten

Utmaningen är att förhindra allvarliga klimatförändringar. (Läs mer om detta i artiklarna ”Så löser vi energifrågan 2050: Olja och kärnkraft – ett minne blott…” och ”Vi måste hindra klimatförändringen”.)