Göteborg 2050: En varm och öppen stad

Alla göteborgare – och stadens besökare - ska känna sig trygga att röra sig fritt, när man vill och vart man vill, i Göteborg. Det är ett av de övergripande syften som ligger bakom att det centrala brottsförebyggande rådet, ”Tryggare och Mänskligare Göteborg” bildades. För att nå dithän behövs samarbete kring trygghetsfrågorna och även om det inte finns något enkelt vägval så finns det i varje fall ett nyckelord – samverkan.

– Det är viktigt att ännu fler engagerar sig och att samtalet människor och instanser emellan fördjupas. Om vi ska ha framgång i vårt arbete så är det inte genom en eller några fås insatser, utan det är vi alla tillsammans som kan åstadkomma något, säger Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande och tillika ordförande i rådet Tryggare och Mänskligare Göteborg.

Ett enormt arbete

Det har hittills inte varit självklart att tänka på trygghetsaspekter i olika sammanhang i samhället, men det är allt oftare och tydligare på dagordningen på allt fler ställen.

– Det finns erfarenheter och väl dokumenterad kunskap om såväl brottslighet som trygghetsperspektiv som numera tas tillvara på ett bättre sätt än tidigare, säger Borghild Håkansson, chef för kansligruppen under rådet.

I stadsdelarna runtom i Göteborg finns lokala brottsförebyggande råd och folkhälsoråd som arbetar både konkret och brett med trygghetsfrågorna och det görs dagligen ett enormt arbete av många föreningar och eldsjälar i alla åldrar.

Stadsbyggnadskontoret har avsatt en samhällsplanerare på halvtid för att enbart jobba med stadsplanering ur trygghetsperspektiv. Universitetet och Chalmers har bildat ett nätverk av forskare som har ett tvärvetenskapligt synsätt på trygghets- och säkerhetsfrågorna.

En utbildning i kriminologi har startats för folk som har direkt nytta av utbildningen i sina jobb. Fastighetsägarna i staden har gått samman för att åstadkomma förbättringar för de boende när det gäller trygghet. Alkohol och andra droger ligger bakom en hel del av brottsligheten. Staden är på gång att ytterligare intensifiera det drogförebyggande arbetet och många ungdomar engagerar sig för sina kamrater och mot droger. Och ändå är det bara några få exempel på hur trygghetsarbetet tagit ordentlig fart i Göteborg den senaste tiden.

Förändra attityder

Borghild menar också att det inte räcker att ”bara” minska antalet brott genom brottsförebyggande arbete. Det handlar i lika hög grad om att på sikt förändra attityder och att minska människors upplevelse av rädsla och oro.

– Människor är ibland oroliga för sin säkerhet, otrygga, med mycket goda skäl, men det händer också att folk känner alltför stor oro för kriminalitet och våld och man kan nog påstå att det finns en informationsbrist om den verkliga situationen. Det är alltså viktigt att nyanserad fakta förmedlas på ett sådant sätt att medborgarna kan ta den till sig och kanske därmed slippa en del obefogad oro.

Parallella vägar

Det talas om brottsförebyggande arbete i den fysiska miljön och om socialt förebyggande arbete och att de vägarna egentligen är parallella?

– Ja, de går hand i hand. Vi måste alla vara med och ge både egna och andras barn en tryggare värld. Bättre skola och omsorg och i ännu högre grad ge barnen kärlek. Det skapar tillitsfulla och trygga barn. Goda relationer människor emellan är den mest trygghetskapande ingrediensen och därmed grunden för allt brottsförebyggande arbete.

– Sedan finns det fysiska miljön och stadens gestaltning på samma gång. Jag tror inte att det går att bygga bort brottslighet, men det går att bygga bort mycket av otryggheten. Jag tror också att vi har fysiska förutsättningar för en stad med mer mötesarenor och platser för allehanda kulturella yttringar år 2050. Tänker vi i stadsplaneringen enligt tesen att det som är bra för kvinnor och äldre är bra för alla så kommer vi att nå långt med att bygga för trygghet och att alla ska våga röra sig fritt i staden.

Tryggare och Mänskligare Göteborg har en samordnande funktion mellan aktörer i staden som jobbar brottspreventivt och med trygghetsfrågor ur ett brett perspektiv. Den yttre miljön, stadsplaneringen i bostadsområdena såväl som i centrala sta’n är ett av de områden man särskilt lyfter fram och jobbar med.

Greppar över mycket

Lika viktiga frågor är också ungdomars livsvillkor, de äldres situation, kvinnofrid, mångfald och forskning och utbildning kring trygghet och brottslighet för att nämna ytterligare några exempel. Det greppar över mycket – är det verkligen realistiskt?

– Fortsätter vi arbeta tillsammans och människors förmåga till inlevelse och tillit stärks, så kan visionen om den goda staden mycket väl vara verklighet år 2050 i Göteborg.

– Det är när jag ser allt det enormt omfattande arbete i de här frågorna som pågår i staden som jag förstår att det är realistiskt. Stadsdelsförvaltningar, fastighetsägare, föreningar och organisationer, skolan, polis och enskilda eldsjälar och många ungdomar arbetar dagligen med att utveckla trygghetsarbetet.

– Och så tror jag att vi år 2050 har ett ännu öppnare samhälle och vi ser olikhet som en tillgång och har lärt oss att lyssna på varandra, säger Borghild Håkansson. Då har vi ett mänskligare och tryggare Göteborg och några brottsförebyggande råd behövs inte!