Göteborg 2050 »»

[Publicerad 2002-05-03]

Två röster från år 2050

Hela stan börjar bli full med färger. År 2050 har alla gråa betongväggar smyckats med laglig graffiti. Foto: Michael Petersen
Hela stan börjar bli full med färger. År 2050 har alla gråa betongväggar smyckats med laglig graffiti. Foto: Michael Petersen

Att vara ung... Sitter i skolan och skriver på min Lap top, alla har varsin bärbar dator nu. Min mormor berättade att när hon gick på Munkebäcksgymnasiet så var man tvungen att samsas om alla datorerna i olika datasalar.

Hela skolan var annorlunda. Den var målad i tråkiga färger och den hade inte ens ett uppehållsrum! Nu har vi ju tre! Med mysiga caféer där man kan dricka milkshake, äta goda pajer och bara ta det lite lugnt, kanske spela lite Play station eller varför inte se en skön film. Det är tur att allt har blivit förändrat nu, att elevrådet fick mer makt. Jag var nere i fotolabbet förut, framkallade två färgfilmer och kopierade lite kort, de blev jättebra! Funderar lite på vad jag ska göra efter skolan. Kanske ta t-banan till Stockholm det tar bara drygt två timmar nu med den nya banan. Man har lite mer att leva för nu när man är student. Studiebidraget som höjdes till 8.800 kronor år 2035 kan man klara sig bra på och det kostar bara åttio kronor till Stockholm, eller till Malmö om man nu hellre vill åka dit.

Stan är full av färger

Jag var ute och målade igår, vi i graffiti-kommittén har fått igenom att det är lagligt att måla alla gråa betongväggar och tunnlar så hela stan börjar bli full med färger. Det finns nästan inget klotter kvar längre, bara fler målade vagnar och tåg. Runt år 2000 var det tydligen många som åkte fast för att ha målat en massa spårvagnar, då var det inte alls lika lätt som det är idag. Nuförtiden ägnar sig polisen åt viktiga saker. Det finns nästan ingen rattfylla längre och heller inte så mycket våld ute på krogarna, man kan känna sig lugn när man går hem på kvällarna. Knarket har minskat betydligt. Det finns mycket mer för ungdomar idag att göra på fritiden, politiker har börjat att inse att det är oss man måste satsa på om det ska bli ett bra samhälle! Alla skolor rustades upp så nu vill man gå till skolan, det är inte så som det var förr att man var tvungen att gå.

Engagemang i skolan

Det har blivit ett helt annat engagemang bakom skolbänkarna. Ungdomar vet mer idag om ekonomi, svält och högkonjunkturer än politikerna. Man klarar sig inte i samhället i dag om man inte är påläst. Då blir man bara överkörd. Just nu bor jag i Majorna tillsammans med min pojkvän. Tog över min systers etta som jag sedan bytte mot en stor tvåa vid Mariaplan. Vi har en bra ekonomi, dels för att studiebidraget har blivit höjt men också för att min pojkvän fick ett välbetalt jobb på en arkitektfirma. Han trivs jättebra! Vi ska ut och resa lite över påsk, två veckor till Bali. Resor och inredning är nog det som vi prioriterar mest. När jag har tagit studenten skulle jag nog vilja flytta till Danmark och gå en dokumentärfotoskola. Men det är ett tag till dess, nu får jag koncentrera mig på mina studier här hemma i Göteborg!

Blanche Widström
Munkebäcksgymnastiet, Göteborgs mediegymnasium



...och gammal
69 år och fyra dagar gammal. Och det är inte så farligt som jag trodde det skulle vara att bli gammal. Istället är jag glad varje födelsedag att jag fått leva ytterligare ett år.

Jag vet hur rädd jag var som tonåring för framtiden. Jag var så bekymrad för miljöförstöringen, farlig strålning och alla hemska kärnvapenhot. All ny teknik, jag var rädd för en data- och robotålder, som konkurrerar ut människor. Och för rymden var jag rädd, stora farliga rymden. Men jag såg också rymden och den nya tekniken som ett alternativ att fly jorden ifall ozonlagret skulle förstöras eller ifall någon meteorit skulle komma emot jorden med syfte att förgöra.

Rädd för förändring

Samtidigt som jag ville förändra så var jag rädd för förändring. För det kändes som att förändringen gick åt fel håll, det började bli spänt i världen och allt mäktigare vapen och gubbar. Folk blev girigare och ville bara ha och ha, alla ville leva i välfärd. Man skulle vara störst, bäst och vackrast. Utseendefixeringen dödade massor av flickor som svalt ihjäl sig eller tog livet av sig. Användningen av droger och anabola steroider ökade. Men de fruktansvärda biverkningarna var nog en anledning till att användningen nästan tvärt slutade runt år 2010. Vad var det egentligen som hände där under 2010-talet? Allt fler blev miljömedvetna under 1990–2000-talet och 2010 var och förblev miljön och medmänniskor det viktigaste. En ny FN-konvention kom till om att religionsfrihet skall förekomma i varje land men inga länder får bygga sin lag på religion.

Stränga miljölagar

Folk tog saken i egna händer och började säga ifrån. Miljölagarna blev strängare i alla länder. Det viktigaste var inte längre att se bra ut, utan familjen och dina medmänniskor skulle man ta hand om och vara förstående emot. Naturen skulle man ta vara på, hedra och inte förstöra. Miljöbilen kom, äntligen lyckades man komma på hur man skulle kunna gör en förbränning fullständig. Det ökade miljöintresset och till följd av detta minskade utsläpp, vilket gjorde så att både cancer och allergier minskade märkbart. Uttrycket ”Det var bättre förr” har bytts ut till ”Det är bättre nu”.

Försvann i rymden

Olivia trycker på spara-knappen och stänger ned datorn, hon går bort och sätter sig vid fönstret. Hon ser ut över det glittriga havet, vilda busiga vågor som kryper upp på stranden. Det doftar tång och sommar, och en tår rinner ned för hennes kind. Det var en sommar för snart sex år sedan hennes älskade man bestämde sig för att uppfylla sin dröm och bege sig ut i rymden. Två år senare stod Olivia och vinkade av honom i München då han och sex andra begav sig av för att undersöka Neptunus och Pluto. Kontakten med skeppet bröts ett halvår senare. Det knackar på dörren, Olivia tar upp sin lilla hund i famnen och beger sig mot hallen. Hon öppnar den stora ytterdörren. Och tappar hakan som slår hårt emot golvet.

– Älskling! Hon blir omfamnad av en ståtlig man, en lycklig man, hennes man. Olivias tårar sprutar och även Johns mörka ögon är tårfyllda. Han lägger bort rosorna. Olivia själv får inte fram ett ord men det behövs inte.

Sarah Krönkvist
Munkebäcksgymnastiet, Göteborgs mediegymnasium