Emigranternas hus spårar nazismen i ny utställning

– Vad fanns det för jordmån i samhället som gjorde att så många helt vanliga människor attraherades av nazismens avskyvärda ideologi, att människor har olika värde och somliga så litet att de inte ens förtjänar att leva? frågar sig Roger Bodin, verksamhetschef på Emigranternas hus.

I sökandet efter svaren på frågan upptäcker man skrämmande nog att många av förutsättningarna känns igen även i vår egen tid.

Vanmakt göder enkla svar
– Nazismen uppstod i en tid med hög arbetslöshet och där många människor levde i det som nu ofta kallas utanförskap. I en situation av vanmakt är man mer öppen för enkla svar och drastiska lösningar, som att det är ”de andras” fel och om man bara blir av med dem så blir allting bättre, säger Roger Bodin.

Han poängterar samtidigt att det fanns, och finns, ytterligare en viktig förutsättning för att förföljelsen ska blomma ut: förförelsen.

”Vi” är förrädiskt
– Lika mycket som nazisterna pekade ut ”dom” som skyldiga så talade man också om ”vi” i positiva, sociala termer. Kamratskap, gemenskap, tillsammans, folkhem och välfärd ... Kan man samtidigt, som nazisterna gjorde, visa upp förbättringar som byggandet av Autobahn som gav fler jobb och semestermöjligheter och annat, ja då ökar känslan av att ”vi” står över ”dom”.

- På så sätt kan man säga att förförelsen lade grunden till förföljelsen, säger Roger Bodin, som har förhoppningen att tecknen i samtiden ska få oss att reflektera över både dåtid och framtid.

Utställningen Förförelse och förföljelse invigs 3 december klockan 14.00 på Emigranternas hus.