Finska krigsbarnens historia skildras i ny utställning

Att lämna sin familj och kultur och komma till ett helt nytt land där man inte förstår språket. Det är en erfarenhet som många barn och unga i världen gått igenom. En del av utställningen på Landsarkivet är en film där två finska krigsbarn, idag i 75-80-årsåldern, samtalar med två ungdomar som kom själva till Sverige från Afghanistan för några år sedan.

– Det är en jättefin film, och det känns viktigt att lyfta in historien om krigsbarn i samtiden, säger Karl-Magnus Johansson, arkivarie på Landsarkivet.

Sveriges sätt att stötta
1939 tvingades Finland in i andra världskriget, då Sovjet anföll. Under de följande åren drabbades invånarna hårt, framförallt i de östra delarna. Många av de män som kallats ut i kriget dog och det var svårt för familjerna som blev kvar att försörja sig.

Som ett sätt att hjälpa till erbjöd sig Sverige att ta emot barn som for illa. Det ledde till att cirka 70 000 barn transporterades till Sverige under andra världskriget. Flera tusen hamnade i Västsverige.

– Barntransporterna har lyfts fram i positiva ordalag, men också kritiserats, inte minst ur ett barnpsykologiskt perspektiv, säger Karl-Magnus Johansson.

Tågresan från Finland till Sverige tog över en vecka. På vägen behövde barnen göra stopp för bland annat läkarundersökningar och avlusning. Väl framme togs de emot av familjer som hade anmält intresse för att ta emot barn.

– Man blev ofta utskickad till fosterfamiljer på landsbygden, där det inte var någon som kunde finska. Så man var bara tvungen att lära sig svenska så fort som möjligt, säger Karl-Magnus Johansson.

Knyter an till teaterföreställning
Onsdag 25 februari har Stadsteatern premiär på föreställningen Fosterlandet. Det är en berättelse om ett av alla krigsbarn – om kampen för att försöka förstå en mammas beslut att lämna bort sitt barn för gott, och om moderns livslånga tvivel över sitt val.

– Vi blev inbjudna av Stadsteatern till ett samarbete. De ville ha en utställning på temat i närheten av teatern, säger Karl-Magnus Johansson.

I utställningen visas fotografier, dokument, föremål och filmer som berättar om barnen – om resan, deras föräldrar och släkt i Finland och om fosterföräldrar och andra som engagerade sig i Sverige.

Besökare kan också bidra med minnen
Förutom att berätta den större historien lyfter utställningen fram berättelser om tre krigsbarn som kom till Västsverige när de var mellan tre och elva år. Två av dem bor idag i Göteborg.

– De tycker att det är fint att kunna medverka och att det är bra att man lyfter historierna.

Förutom dokument från arkivets samlingar har de tre personerna bidragit med bland annat foton och brev. Det är besökarna också välkomna att göra. Som del av utställningen finns en minnesvägg, som Karl-Magnus Johansson hoppas ska växa fram under det halvår som utställningen pågår.

– Man kan gärna medverka om man själv är krigsbarn eller har koppling till deras historia och har vykort, foton eller annat. Då tar vi en kopia av det dokument man har med sig och sätter upp på minnesväggen.

Föredrag och skolvisningar
I anslutning till utställningen hålls två föredrag. Den 26 februari berättar en historiker om sin forskning om barnförflyttningarna, och den 12 mars föreläser författaren Sinikka Ortmark Stymne.

– Hon är själv krigsbarn och är intresserad av parallellerna till krigsbarn idag och i alla tider, säger Karl-Magnus Johansson.

Landsarkivet håller även på att ta fram ett pedagogiskt material, som kommer vara färdigt i mars.

– Vi vill kunna bjuda in skolklasser och sätta utställningen i ett sammanhang.