Kultur & fritid »»

[Publicerad 2014-04-07]

Göteborgarnas berättelser om brunnslock efterlyses

Har du en brunnslocksberättelse? Skicka in den till Folkminnesarkivet på länken längst ner i den här artikeln!
Foto: Fredrik Skott
Har du en brunnslocksberättelse? Skicka in den till Folkminnesarkivet på länken längst ner i den här artikeln! Foto: Fredrik Skott

A för avund, K för kärlek. Har du någonsin undvikit att trampa på vissa brunnar? Eller medvetet ställt dig på andra? Då vill folkminnesarkivet höra din historia. Att döma av det 50-tal berättelser som redan har kommit in verkar föreställningarna om brunnslockens magiska krafter vara vitt spridda.

Det började med en TT-notis om en kvinna som körde vingligt. När polisen stoppade henne visade det sig att hon inte alls var berusad. Skälet till körstilen var istället att hon försökte undvika att köra på a-brunnar.

Fredrik Skott, historiker vid folkminnesarkivet i Göteborg, fick syn på notisen och blev nyfiken. En av hans arbetsuppgifter är just att dokumentera folkliga trosföreställningar, och han bestämde sig för att börja samla in berättelser om brunnslock.

– Jag kommer ihåg från min egen barndom i Säffle att man skulle akta sig för vissa brunnar, men att man skulle gå på andra.

Insamlingen har bara pågått i fyra dagar, men ett 50-tal personer från hela landet har redan bidragit, varav flera göteborgare.

Bokstäver med olika betydelser
Att döma av berättelserna är man överens om att A-brunnar är något man ska akta sig för, medan K- och V-brunnar ger tur. Däremot skiljer sig tolkningarna av vad bokstäverna betyder mellan olika landsändar och tidsperioder. A har ansetts stå för aga, apa, avund, avgrund, avbruten kärlek eller aids. V tolkas som vänskap eller vacker och FV uppfattas som farlig vänskap eller farligt vacker. Däremot är de flesta överens om vad K:et på de små fyrkantiga kombinationsbrunnarna ger till den som ställer sig på locket: Kärlek.

Enligt de berättelser som kommit in hittills verkar föreställningarna om brunnslockens krafter mest utbredda bland barn. Fredrik Skott tror att traditionen har spritt sig från mun till mun, sedan slutet på 1990-talet eventuellt med draghjälp från filmen Fucking Åmål, där två av huvudpersonerna pratar om brunnar i en sekvens.

Fler berättelser välkomnas
Institutet för språk och folkminnen, som folkminnesarkivet tillhör, gör regelbundet upprop för att dokumentera folklig kultur. Uppropen sprids bland annat via hemsidan sofi.se och facebook-gruppen Folkminnen. Insamlingen av berättelser om brunnslock kommer att pågå kontinuerligt under våren.

– Det vore jättebra att få in fler berättelser. Framförallt vore det roligt att få veta om föreställningarna förekommer idag, och om de förekom innan 1970-talet, säger Fredrik Skott.