Hallå där, Fredrik Skott!

Fredrik Skott tror att "brunnslocksskrocket"
kan ha sitt ursprung i Göteborg och vill
ha in fler berättelser, gärna så tidiga som från
40- och 50-talen. Foto: Bengt Edqvist

– Jadå, vi har fått in 370 berättelser från hela landet. Och tack för det! Ni på Vårt Göteborg var första media som skrev om saken, sen följde G-P, TT, Aftonbladet, flera radioprogram och inte minst sociala medier. Det här stora gensvaret är väldigt kul!

Har ni fått veta mer om brunnslocken nu?
– Ja, absolut. Jag hade själv bara vaga minnen från min egen barndom om att det betydde tur eller otur att gå på olika sorters gatubrunnar. I våra folkminnessamlingar fanns tidigare nästan inga uppgifter alls om traditionen.

Så nu ”vet vi” att K på brunnarna står för kärlek?
– Ja, K-brunnar är kärleksbrunnar, A-brunnar är otursbrunnar och V–brunnar betyder oftast vänskap. FV kan vara farlig vänskap.

– Att det kommit in så många bidrag visar att det finns ett väldigt stort intresse för ämnet. Berättelserna om brunnslocken är betydelsefulla för många, antingen som kära barndomsminnen eller som nåt man fortfarande följer. Många av dem som skrivit till oss undviker A-brunnar även i vuxen ålder.

Är vi så skrockfulla?
– Tja, det är ungefär som att inte lägga nycklarna på bordet eller undvika att gå under stegar, för att inte drabbas av olycka. En modern variant av äldre tiders vardagsskrock. Att inte gå på brunnslock är en tradition som för många befinner sig någonstans i gränslandet mellan lek och allvar.

– Det som är spännande med historierna om brunnslock är att det handlar om att hantera och kontrollera sånt som är okontrollerbart. Inte minst tydliggör det rädslor bland barn och ungdomar, till exempel att mista kärlek eller vänskap.

Styr brunnarna enbart över känslolivet?
– Nej. Gallerbrunnar sägs ibland betyda fängelse, antingen att man själv hamnar där eller att föräldrarna gör det. Det kan handla om pengar också, till exempel att man får höga telefonräkningar om man går på vissa brunnar.

– Och vi ser att betydelserna förändras över tid. På 50-talet finns berättelser om att man skulle få aga om man går på en A-brunn. Betydelserna följer alltså rädslor och annat som är viktigt för barn och ungdomar i olika tider.

Vad händer med alla brunnslockshistorier nu?
– De sparas till framtiden i våra samlingar. Där finns berättelser och uppgifter om folkliga trosföreställningar från 1800-talet och framåt. Om 100 år kan man besöka arkivet och läsa om A-brunnar, precis som man idag kan komma hit och läsa om äldre tiders föreställningar om tur och otur.

– Och jag kommer att skriva en artikel utifrån materialet, om hur traditionen förändrats och om det finns regionala variationer.

Vill du ha in ännu fler berättelser?
– Ja. Och gärna från Göteborg eftersom det finns några få tidiga belägg härifrån, från sent 40-tal och tidigt 50-tal. Det är mycket möjligt att traditionen uppstod i Göteborgstrakten.

– Därför är vi särskilt intresserade av fler berättelser från 40- och 50-talen. Det vore ju jättespännande att få veta mer om när och hur det började – även om vi aldrig kommer att få veta exakt hur.

Var kan man lämna sin berättelse?
– På vår webbenkät. Den har flyttats nyligen, så använd adressen www.sprakochfolkminnen.se/ga-pa-gatubrunnar.