Hallå där Tom Wennberg!

Foto: Ulf Ragnesten

– Man har hittat rester av en gammal kyrka och en stor kyrkogård, och i det stora tältet pågår undersökningar av de gamla gravarna. Min roll är att gräva huslämningar mitt i den gamla staden Nya Lödöse. Där har vi hittat gator, gränder och tomter med kålgårdar (köksträdgårdar). Vi har bland annat fått fram jättefina trägolv från stadens tidiga skede, tidigt 1500-tal och sent 1400-tal.

Hur går en stadsarkeologisk undersökning till?
– Vi plockar av ett lager i taget och går baklänges i historien. Ett kulturlager kan representera hundra år eller bara en dags händelse, exempelvis en brand. Hela ytan plockas på fynd som vi sedan kan knyta till den aktuella perioden eller händelsen. Varje arkeolog dokumenterar sitt arbete och sedan lägger man ihop hela pusslet. I sådana här stora projekt finns också personer som ansvarar för fynden inom olika specialområden, som keramik eller ben. Allt hamnar i en databas.

Hur länge ska ni hålla på?
– Just den här delen pågår till och med oktober ut, det ska byggas ett spårvagnsspår på platsen. Då har vi undersökt ungefär en tredjedel av det detaljplaneområde som är aktuellt. Med all sannolikhet blir det en fortsättning, det pågår redan förundersökningar för andra delar av området.

Ett av syftena är att ta reda på hur det dagliga livet i Nya Lödöse såg ut?
– Ja, vi har lite koll på själva stadsplanen, och först måste vi reda ut gatunätet och hur tomterna såg ut. Genom de fynd som görs kan vi ana vilka som bodde på de olika tomterna; om de var fattiga, rika eller hantverkare. Analyser av jordprover kompletterar, man kan till exempel se vad de åt. På en av tomterna har vi hittat rester som kan tyda på att man bryggt öl på just den tomten. På samma sätt kan man identifiera andra hantverkare, läderspill indikerar att skomakare arbetat på platsen.

Vilka är de vanligaste fynden?
– Keramik är vid sidan av ben den absolut vanligaste fyndkategorin, oftast yngre rödgods. Men även fajanser och stengods från kontinenten är välbevarade.

För egen del – vilket fynd i Nya Lödöse har varit mest intressant?
– I en av de äldsta delarna hittade vi en strandäng med stora mängder benavfall, bland annat käkar, skalldelar och fötter från kor, hästar, grisar och andra husdjur. Fynden är från åren kring 1473, då staden anlades. Just det här att med att vara först på en fyndplats, och få vara med om att bygga upp en ny historisk miljö, är väldigt roligt.

När du gräver i Nya Lödöse gör du det inom Rio kulturkooperativ, men vanligtvis jobbar du på Göteborgs stadsmuseum. Hur är museet involverat?
– Stadsmuseet står för en del av den pedagogiska verksamheten i projektet, främst visningar i fält. I min roll ingår att säkerställa att vi får in all kunskap för framtiden – hos oss ska man kunna hämta föremål och dokumentation från Nya Lödöse. Men väldigt lite av lämningarna bevaras, och just bevarandefrågan tycker jag diskuteras för lite. Huslämningar som grävs bort är ju fysiskt bortplockade. I framtiden kanske man har helt andra utgrävningsmetoder och en helt annan syn på hur historien bör bevaras. Själva intentionen med kulturmiljölagen är att skydda fornlämningar, skador på kulturmiljön ska så långt som möjligt undvikas eller begränsas.