Kultur & fritid »»

[Publicerad 2017-10-26]

Kulturhistoriker berättar om svenska utklädningstraditioner

Halloween vs påsk på stadsbiblioteket. Varför klär vi ut oss på halloween och varför verkar skrämselhögtiden vara mera populärt bland ungdomar än påsken? Det svarar kulturhistorikern Fredrik Skott när han föreläser om utklädningstraditioner, som en del av stadsbibliotekets tema Kulturarv och bildning.

På halloween klär vi ut oss för att skrämmas, vid påsk försöker vi se ut som häxorna i gammal svensk folktro och till jul är vi allt från pepparkaksgummor och tomtar till sicilianskt helgon med ljus i håret. Varje högtid har sin utklädningstradition. Men vad skiljer dem åt och hur har de förändrats?

Det är några av de frågor som kulturhistoriken och folkloristen Fredrik Skott ska försöka besvara när han kommer till Stadsbibliotekets Trappscen den 31 oktober. Föreläsningen är en del av Stadsbibliotekets hösttema Kulturarv och bildning.

Undersöker kulturarv
‒ Europeiska kommissionen har beslutat att 2018 kommer att vara ett europeiskt kulturarvsår. Som en upptakt inför detta tycker vi att det är intressant och viktigt att undersöka båda begreppen kulturarv och bildning för att titta närmare på vad de egentligen innebär, säger Paula Wahlbom, programansvarig på Stadsbiblioteket.

Sverige undertecknade 2011 Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. En form av immateriellt kulturarv är just våra traditioner. Oavsett nationalitet eller släktrötter finns det mycket vi delar i hur vi firar våra högtider, umgås med varandra eller vilken musik vi spelar. Det som kan föra människor samman är immateriellt kulturarv.

Stadsbiblioteket avslutar sin serie om kulturarv och bildning den 6 december. Då berättar Nina Burton om sin bok Gutenberggalaxens nova, om hur trycktekniken förändrade Europa och likheten med vår samtid.