Kultur & fritid »»

[Publicerad 2016-08-18]

Kulturkalaset bjuder på högläsning och bokprat för jämlik stad

Det var många som ville lyssna på högläsning på spanska i Bokskogen på kulturkalasets första dag. Bild: Malin Omland
Det var många som ville lyssna på högläsning på spanska i Bokskogen på kulturkalasets första dag. Bild: Malin Omland

Sagor på många språk Under Trädgårdsföreningens trädkronor kan barn och föräldrar fram till söndag lyssna på sagor på svenska, spanska, somaliska och flera andra språk.

– Det finns många språkgrupper i Göteborg och det är viktigt att inkludera flera språk i arbetet, säger projektledare Malin Omland.

Hon jobbar med ”Staden där vi läser för våra barn”, ett projekt som syftar till att främja läslust och läsning. "Staden där vi läser för våra barn" är en del av den långsiktiga satsningen Jämlikt Göteborg som ytterst handlar om att minska skillnader i hälsa och livsvillkor i Göteborg.

Sagostunderna pågår under Göteborgs Kulturkalas i området Bokskogen. Här finns också bokbytarlådor där barn och föräldrar kan byta ut sina gamla och lästa böcker mot nya olästa.

– Vi har gjort det till en mysig miljö med bokstäver i träden och träpallar att sitta på. Bokbytarlådorna har varit väldigt populära, liksom högläsningen i tisdags. Bokskogen ligger alldeles bredvid Stadsbibliotekets Harry Pottertält, och i och med att det är Barnens Kulturkalas i Trädgårdsföreningen myllrar det av barn och föräldrar.

Tydliga skillnader i ordförråd
En anledning till att satsa på läsfrämjande är att många skolelever i dag har svårt att hänga med i undervisningen på grund av bland annat ett alltför litet ordförråd. En oroande utveckling, enligt Malin Omland.

Att främja läsningen kan i längden betyda fler behöriga till gymnasiet, fler som vidareutbildar sig och fler som lättare får jobb. Det finns tydliga skillnader hos barn och unga när det gäller ordförråd, språkutveckling, läsförståelse och resultat i skolan. De barn med vuxna i sin närhet som tidigt börjar läsa för dem ligger avsevärt bättre till än de som inte har det.

– I dag lämnar 20 procent av eleverna, alltså en femtedel, grundskolan utan förmåga att läsa och förstå innehållet i en dagstidning.

”Lätt att man inviger de redan invigda”
Hon säger att ”Staden där vi läser för våra barn” jobbar i tre olika huvudspår. Det första är informationsinsatser, där man på olika sätt försöker nå ut till allmänheten med budskap om vikten av att läsa. Att delta på barnens kulturkalas är ett sätt att inspirera barn, föräldrar och andra viktiga vuxna. Det andra spåret är kompetensinsatser. Då handlar det om att utbilda yrkesgrupper som i sitt arbete möter barn och deras vårdnadshavare. Det sista spåret handlar om olika aktiviteter som har betydelse för barns läsutveckling som exempelvis bokgåvor eller uppsökande verksamhet och hembesök.

– Det görs väldigt mycket redan i dag inom stadens olika verksamheter för att främja läsning. Den stora utmaningen är att nå de grupper som vi inte når i dag – annars är det lätt att man så att säga inviger de redan invigda.

Hon menar att högläsningen på flera språk som arabiska, spanska, persiska, och tigrinska speglar vår stad - en stad som består av många olika språkgrupper.

– Det är viktigt att alla känner sig inkluderade.