Nu ställs Strindbergs bilder ut

August Strindberg, Självporträtt, Gersau, 1886.

– Det är roligt att se hur Strindberg arbetade på liknande sätt med måleri och med fotografi, säger intendent Per Dahlström på konstmuseet.

– Han var tidig med mycket, till exempel iscensätter han sig själv på samma sätt som många konstnärliga fotografer gör idag.

Ett exempel är en bildserie som togs hösten 1886 i kurorten Gersau i Schweiz, under Strindbergs flykt från kritikerna i Sverige med sin första hustru Siri von Essen och deras tre små barn.

Noggrant komponerade
Här är Strindberg själv huvudfigur, intensivt närvarande. Han uppträder i olika roller - som författare, idrottsman, rysk nihilist och som äkta make och familje¬far.

– Men det som förefaller vara tillfälliga reportagebilder är mycket noga komponerat, säger Per Dahlström.

August Strindberg, som levde 1849 – 1912, kom i kontakt med fotografier redan på 1860-talet. Då hade fransmannen Daguerres nya teknik funnits i ett 20-tal år, men var förstås inget som gemene man ägnade sig åt.

– Strindberg var ung när han började experimentera med kameror. Han var väldigt modern, intresserad av nya saker som fotot var vid den här tiden, säger Per Dahlström.

Byggde egna kameror
– Han ägde ett tiotal kameror, han byggde till och med ett par själv och han drog igång flera stora fotoprojekt.

Men de lyckades inte alltid så väl. Efter en tre månader lång resa i Frankrike, där Strindberg åkte runt och fotograferade bönder, blev resultatet bara – svart!

– Han gjorde en liknande resa i Sverige på 1890-talet, med samma resultat; bara svarta bilder, för han klarade inte av framkallningen. Det var därför han började ta hjälp av fotografer som var bättre på att hantera tekniken, berättar Per Dahlström.

Han anser att Strindbergs bildkonst idag framstår som märkvärdigt modern.

"Fascinerande och inspirerande bilder"
– Både som fotograf och som målare arbetade Strindberg okonventionellt och var mer avancerad i sitt tänkande än sina svenska samtida kollegor. Som fotograf lyckades han skapa en serie alldeles egna, fascinerande och för framtiden inspirerande bilder, säger Per Dahlström.

Utställningen, som är producerad i samarbete med Strindbergsmuseet, visar alltså ett 50-tal fotografier, inlånade från Kungliga biblioteket, Nordiska museet, Stockholms stadsmuseum och Strindbergsmuseet. Tillsammans med fotona visas också fem oljemålningar, bland andra Göteborgs konstmuseums egen ”Rosendals trädgård II”, plus fyra privata inlån, av vilka ett par inte har visats så ofta.

Till utställningen, som invigs på lördag 24 november, presenteras även en katalog producerad av Göteborgs konstmuseum. Utställningen pågår till och med 24 februari 2013.


Rosendals trädgård II, 1903. Oljemålning.