Riva eller behålla gamla hus – det är frågan

Rivning i Masthugget  under mitten av 60-talet. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

– Vi har märkt att det finns ett stort intresse för frågor som rör vilka byggnader man behåller och vilka man tar bort, hur man bedömer sådana saker och opinionens roll, berättar Helena Joelsson Ekström på Stadsmuseet.

Inte minst har frågorna kommit upp i Mellanrum, den populära seminarieserie om stadsutveckling som också går på museet.

– Men eftersom detta snarare handlar om arkeologi, byggnadsvård och en stad i förändring så har vi valt ett annat forum.

Under tre fredagsmorgnar i höst blir det därför tre stycken femtonminuters föreläsningar under rubriken En kvart om staden.

"Stadens hållbara hus är redan byggda"
Först ut den 5 oktober är arkeologerna Else-Britt Filipsson och Tom Wennberg som berättar om vad som hänt vid olika tillfällen när man hittat fornlämningar i samband med nybyggen. Som när man skulle bygga Norrleden på Hisingen och hittade ett döse - Drotting Hackas grav. Opinionen blev den gången massiv, och lösningen något av en kompromiss.

Vid nästa tillfälle den 26 oktober pratar Björn Ohlén, byggnadsantikvarie från Västarvet, om energieffektivisering av äldre hus. Det brukar annars vara ett populärt argument för att riva och bygga nytt: Att det är så svårt att få dem energieffektiva. Föreläsaren ger en annan bild och hävdar rent av att stadens hållbara hus redan är byggda.

Den tredje kvarten den 9 november handlar om rivningen av gamla hus. Det var väl något som pågick på 60-och 70-talet, eller? Bebyggelseantikvarierna Karin Nordström och Ylva Blank berättar om vilka byggnader som försvinner från stadsbilden än idag. Trots att Stadsmuseet, som remissinstans, ibland förespråkar ett bevarande.