Sydkoreanska dykarkvinnor porträtteras på Sjöfartsmuseet

Från vänster: Kyungsuk Her, Hamo, Jeju, 2014. Hon var först misstänksam mot kameran – men Kyungsuk Her har en varm och generös personlighet. Jiae Chae, Samdal, Jeju, 2017. Jiae Chae är en av de yngsta dykarkvinnorna. Jiae växte upp i en haenyeo-familj men flyttade från Jeju för att arbeta som frisör. Idag har hon och familjen återvänt till ön. Soonok Jung, Onpyeong, Jeju, 2014. På land håller Soonok Jung ett hårt grepp om sin stav. Men i vattnet rör hon sig fritt som en sjöjungfru. Foto: Hyung S. Kim

”Männen frös för mycket för att kunna dyka utan dräkt. Kvinnor frös också, men vi stod ut”. Så säger Jeong-Ja Kim. Hon är 86 år och en av dykarkvinnorna i haenyeo-kulturen på den sydkoreanska ön Jeju. I symbios med havet fiskar de genom att fridyka efter snäckor, fiskar och växter. Deras yrke går i arv och flickorna blir upplärda från tidig ålder.

‒ Kvinnorna lever i en stark gemenskap. Haenyeo försörjer sina familjer medan männen i första hand tar hand om hushållet, säger Jessica Rågholm som är utställningsproducent för Haenyeo ‒ Havets kvinnor på Sjöfartsmuseet Akvariet.

Fått låna dräkter
Hon berättar att initiativet till utställningen kom från Min Jeong Ko, en göteborgare med rötter på Jeju, vars farmor var haenyeo. Min Jeong Kos kunskap och relationer med dykarkvinnorna har varit avgörande för utställningen.

‒ Vi hade inte kunnat göra utställningen utan Min Jeong Ko och hennes värdefulla direktkontakt med haenyeo-kvinnorna. De har bland annat lånat ut sina dräkter, verktyg och föremål till utställningen, berättar Jessica Rågholm.

I Haenyeo ‒ Havets kvinnor presenteras också fotografiska porträtt som tidigare visats på utställningar i bland annat London och New York. Den är även uppbyggd kring klipp ur dokumentärfilmen Dykarkvinnorna i Korea som är producerad av Hee-Young Ko.

Skyddat kulturarv
Haenyeo-kulturen innefattar idag mestadels äldre kvinnor, en del är aktiva ända upp i 80-årsåldern. De senaste decennierna har allt färre unga kvinnor valt yrket. Många lämnar i stället ön för att utbilda sig eller så lockar en stark turistnäring med jobb. För att skydda den tusenåriga traditionen är den numera med på UNESCO:s lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.

‒ Det gör det extra angeläget och roligt att få berätta och föra vidare deras historia, tradition och kunskap.

Genom generationer har haenyeo skaffat sig stor kännedom om det marina livet. De fiskar efter säsong och det finns strikta regler för vilka djur och växter som får fångas, allt för att garantera havets naturliga tillväxt. Kvinnorna har även utvecklat en speciell andningsteknik för att klara av att vara under ytan en längre tid.

‒ Det sägs att man utmed Jejus kust kan höra ett karaktäristiskt visslade ljud när tusentals haenyeo-kvinnor tar nya andetag.

Utställningen Haenyeo ‒ Havets kvinnor invigs den 3 mars och pågår fram till museets stängning för ombyggnad hösten 2018.


Sooni Kim, Donjitdang, Jeju, 2017 - På vita papperslappar skriver haenyeo ner sina önskningar och hänger dem sedan i trädet. De önskar sig god skörd och säkerhet till havs. Havsgudinnan lyssnar på deras bekymmer och skänker tröst. I samband med utställningen har Sooni Kim donerat ett antal föremål från haenyeokulturen till museets samlingar. Det är första gången ett museum utanför Korea får motta en sådan gåva. Fotografi: Min Jeong Ko