100 år sedan folkmordet i Osmanska riket

Abraham Garis farfar, Garis Garis, som lyckades
fly och överlevde folkmordet, intervjuades 2002
av Vårt Göteborg. Foto: Peter Svenson

Läs också i Vårt Göteborg:
Suzannes farmor överlevde det armeniska folkmordet [2015-04-20]
Det bortglömda folkmordet [2002-12-07]

De flesta offren var armenier. Därför kallas folkmordet 1915-1923 ofta för det armeniska folkmordet. Men de som drabbades var också andra kristna minoriteter – assyrier, syrianer, kaldéer och greker – som alla levde i det Osmanska riket. I områden som i dag finns i Turkiet, Iran och Syrien.

Ibland talas det även om det bortglömda folkmordet. För trots att mer än två miljoner människor miste livet och otaliga kvinnor och barn tillfångatogs för att säljas eller giftas bort, tog det lång tid innan omvärlden erkände folkmordet. Turkiet förnekar det fortfarande.

− Vårt budskap är att detta har hänt. Vi vill inte att det händer igen, säger Abraham Garis, som är präst i syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Gabriel och en av dem som står bakom Plattformen för 100-årsminnet av folkmordet i Turkiet.

Vill minnas tillsammans
Plattformen har bildats för att minnas offren och för att jobba för Turkiets erkännande. Medverkar gör flera lokala föreningar och församlingar. Till helgen den 24-26 april har de tagit fram ett program med flera aktiviteter för att uppmärksamma folkmordet och dess offer.

− Vi är överens om att minnas tillsammans. Inte bara vi som är ättlingar till offren, utan vi har också haft kontakt med turkar, kurder och aleviter som är ättlingar till förövarna, säger Abraham Garis och fortsätter:

− Många står på vår sida och några kommer att gå med oss i det tysta demonstrationståg vi har på fredag.

Levande historia stöttar
Övriga programpunkter är en minnesstund och konferens på Världskulturmuseet på fredag, en ekumenisk gudstjänst i Domkyrkan på lördag kväll och evenemang i Konserthuset på söndag.

Göteborgs Stad stöttar evenemanget med ekonomiska medel genom Levande historia.

− Vårt uppdrag är att fånga upp dagsaktuella frågor och knyta an till historiska händelser, vilket det här är i allra högsta grad. Det är tyvärr en historia som upprepar sig på samma geografiska platser, säger Ann Hanbert på Levande historia.

Minnesprogrammet den 24-26 april inleds på fredagen klockan 15.00 på Världskulturmuseet.