Miljö & kretslopp »»

[Publicerad 2018-10-15]

Dansk industrisamverkan tar emot Göteborgs hållbarhetspris

Nytt namn – gammalt pris. Den enes skräp är den andres råvara. Det är grundtanken i industriell symbios, ett koncept som nu uppmärksammas i och med att danska Kalundborg Symbiosis tilldelas hållbarhetspriset Win Win Award av bland andra Göteborgs Stad.

En läkemedelsfabrik producerar insulin med hjälp av en jäsningsprocess, som ger upphov till bland annat jästsörja och alkohol. I anläggningar bredvid omvandlas dessa restprodukter till biogas, konstgödsel och rent vatten. En del av biogasen används sedan i en annan fabrik i närheten för att tillverka gipsprodukter för byggindustrin, där delar av det gips som används är utfiltrerat ur skorstensröken från ett närbeläget kraftverk.

Exemplet ovan är en liten del av ett komplext system av samverkande industrier i Kalundborg i Danmark – som är årets vinnare av det stora hållbarhetspriset Win Win Gothenburg Sustainability Award. Organisationen Kalundborg Symbiosis tilldelas priset för sitt långvariga arbete med något som kallas industriell symbios, och handlar om hur industrier kan använda varandras avfall och spillenergi för att spara pengar och skona miljön.

– Industriell symbios, som också är årets tema på vår konferens, låter inte så spännande men är supercoolt eftersom det går att applicera på så många olika saker. Grunden är att någons avfall blir en resurs som någon annan kan använda för att producera något nytt säger prisets verksamhetsledare Nathalie Bödtker-Lund.

Kalundborg – en föregångare
I Kalundborg fick de den första idén till denna samverkan redan på 50-talet, och kom i gång på 70-talet.

– Sedan har det byggts på och fler aktörer har anslutit sig. Det är hur många kedjor som helst med resurser som återanvänds. Vår jury valde dem eftersom de är en föregångare med mycket kunskap och erfarenhet, säger Nathalie Bödtker-Lund.

Hon berättar att priset, som delas ut i snart tjugo år av bland andra Göteborgs Stad, är ett av världens främsta på hållbarhetsområdet. Sedan i våras har det ett nytt namn (tidigare hette det Göteborgspriset för hållbar utveckling) och en ny grafisk identitet. Förhoppningen är att detta ska leda till ett större internationellt genomslag och sticka ut lite från andra aktörer på hållbarhetsfältet.

Cirkulär ekonomi
– Många som håller på med hållbarhet ser likadana ut – det är gröna blad och blomster, trevligt och natur. Men området handlar i dag är inte bara om blad utan mycket mer, till exempel social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill inte låsa fast oss i en kategori utan visa olika typer av goda exempel, säger Nathalie Bödtker-Lund.

Årets tema industriell symbios är ett konkret exempel på hur man kan skapa så kallad cirkulär ekonomi – ett ämne som varit i hetluften på hållbarhetsområdet under senare år. Nathalie Bödtker-Lund tycker att Göteborg, och Västsverige, har mycket att lära av Kalundborg och hoppas att priset och den tillhörande konferensen kan bli startskottet för en västsvensk plattform för industriell symbios.

Vill skapa plattform
– Vi är väldigt dåliga på det här i dag. Malmö är till exempel bättre än Göteborg. Därför hoppas vi att priset och konferensen kan bli en katalysator för att skapa ett västsvenskt nätverk. Det vore himla roligt om vi kunde bli en möjliggörare, och vi har bjudit in politiker, tjänstemän, forskare, organisationer och näringsliv till konferensen, säger hon.

Som exempel på ett konkret område där Göteborg borde tänka mer i termer av industriell symbios nämner hon byggbranschen.

– Vad gör vi med allt avfall? Aktörer som Renova och Stena Recycling tar hand om en del, men mycket läggs på depå eller grävs ner – skulle man kunna koppla på industriell symbios så att mer tas till vara? Det är ju särskilt viktigt i och med att vi håller på att gräva upp hela staden, säger Nathalie Bödtker-Lund.