Övrigt »»

[Publicerad 2018-09-27]

Förvaltarenheten fyller 70 år

Foto: Kristina Ahlinder
Foto: Kristina Ahlinder

Omväxlande jobb med den enskilde i centrum. Den 27 september fyller förvaltarenheten 70 år. En anrik institution, men också ganska okänd. De som jobbar här arbetar att som förvaltare och gode män stödja människor som av olika skäl behöver hjälp med saker som bostadsfrågor och att betala räkningar.

Huvudmännen, alltså de som förvaltarenhetens handläggare arbetar med, lider ofta av psykiska sjukdomar eller är av andra anledningar oförmögna att sköta olika typer av ekonomiska och samhälleliga kontakter. Som gode män eller förvaltare har handläggarna rätt att agera i huvudmannens ställe vid kontakt med till exempel banken eller vården.

– Vad vi gör kan vara ganska spretigt, och hänger helt på den enskildes livssituation. Det är ett varierat och stimulerande jobb som samtidigt innebär att vi möter människor som har det väldigt besvärligt. Det händer att vi får ta emot hot, men i de flesta fallen fungerar det bra och finns en ömsesidig respekt, säger Fredrik Lax som är förste förvaltare på förvaltarenheten.

”Vi har mycket makt över andras liv”
Han och hans kolleger ska så långt som möjligt samverka med sina huvudmän. I rollen som god man är de tvungna att inhämta huvudmannens godkännande för allt de gör, men när de agerar som förvaltare har de i vissa fall rätt att agera självständigt. Då händer det att de är tvungna att fatta beslut som strider mot deras huvudmäns vilja. Ett kraftigt ingrepp i den personliga integriteten alltså.

– Vi har mycket makt över andras liv och det är ett skäl att så långt som möjligt respektera deras önskemål. Det finns en och annan som absolut inte vill ha någon förvaltare och ser det som en kränkning, och det måste vi också respektera. Men i vissa fall förstår de inte sitt eget bästa och vår roll är att skydda deras intressen, säger Fredrik Lax.

När föregångaren till dagens förvaltarenhet grundades 1948 var det som en del av Lillhagens sjukhus. På den tiden kallades tjänstemännen för förmyndarkuratorer och bestämde över de omyndigförklarade psykiskt sjuka patienternas ekonomi.

Från förmyndare till förvaltare
Men synen på människor med psykisk sjukdom har förändrats sedan dess. Sedan 1988 finns inte längre några regler om att människor kan omyndigförklaras, och ordet förmyndare har bytts ut mot förvaltare. 1994 genomfördes psykiatrireformen, då ansvaret för personer med psykiska funktionshinder flyttades från landstingen till kommunerna. Då flyttade också många av enhetens huvudmän ut från institutioner till eget boende, och förvaltarenheten överfördes från landstinget till Göteborg Stad.

– I och med att våra huvudmän nu ska bo i egna bostäder ställs högre krav på dem, och de behöver mer stöd från oss. I dag är bostadsfrågor en central del i det vi gör, säger Fredrik Lax.

På senare tid har också enhetens målgrupp breddats. Förutom människor med allvarlig psykisk sjukdom hanteras i dag fler ärenden med en mer sammansatt problematik.

– Det kan handla om samsjuklighet med missbruk, och även personer med somatiska sjukdomar i kombination med en socialt utsatt situation, säger Fredrik Lax.

Ny lagstiftning efterfrågas
Lagstiftningen på området kring förvaltare och gode män har fått kritik för att vara dåligt anpassad för dagens förutsättningar. Bland annat utgår lagtexten från att det är lekmän som är gode män och förvaltare, vilket ofta men långt ifrån alltid är fallet. Tunga instanser som Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Riksrevisionen förordar en förändrad lagstiftning där det bland annat är tydligare vad som ingår i en god mans uppdrag.

– Det pågår en diskussion om att göra om lagstiftningen, men det är upp till kommande regeringen och vi får se hur högt upp på deras agenda det hamnar. Vi hoppas naturligtvis på en förändring, säger Fredrik Lax.