Göteborg lär av Sydafrika i elevprojekt

Universitetsstuderande Amanda Heshu i Port Elizabeth i Sydafrika

- Jag är väldigt lycklig att ha fått chansen att studera på universitetet. Alla de svarta barnen från kåkstäderna har alltid svårt att ta sig in på högskolan. En del av oss talar inte så bra engelska. Därför är det svårt att klara antagningstesten, berättar Amanda Heshu, 28 år, som bor i kåkstaden Zwide i Port Elizabeth.

Amanda studerar konst och design på P E Technikon, ett av stadens tre universitet som har cirka 10 000 elever. Hon är en av många svarta studenter på universitetet. Hennes hemspråk är xhosa som majoriteten av de svarta talar kring Port Elizabeth. Hon tillhör den grupp av unga som universiteten i Sydafrika vill ska börja läsa och sedan klara sig igenom studierna.

Men det är inte lätt. Sydafrika har många folkgrupper, stora sociala skillnader och elva officiella språk. 1994 hölls de första demokratiska valen i landet som Nelson Mandela och ANC vann. Innan dess styrde de vita i många år under den så kallade Apartheidregimen. Många skolor var endast för vita. Efter 1994 förändrades allt, även på universiteten.

Tar hjälp av eleverna

- Vi insåg att vi kunde ta hjälp av eleverna. När fler och fler svarta studenter började komma till skolan behövdes personer som kunde hjälpa skolans personal i kontakten med den nya gruppen studenter, säger Marina de Jager som ansvarar för hjälpprojektet på P E Technikon.

Då startade projektet med kamratstöd, på engelska kallat peer help programme.

- Projektet baseras på att studenter brukar vända sig till andra elever för att få hjälp eller för att prata. De vänder sig i första hand till en vän och inte till skolans studievägledare. Vår idé är att utbilda och träna studenterna att bli bättre vänner, berättar Marina de Jager.

De äldre eleverna får utbildning

Äldre elever på skolan grundutbildas en vecka i hur man stöttar andra, kommunikation och lite psykologi. De fungerar också som studievägledare och hjälper sina yngre kamrater att känna sig hemma i den nya universitetsmiljön som kan vara mycket främmande.

Amanda Heshu, som nu läser på fjärde och sista året på sin utbildning, är en av de elever som handplockats för att hjälpa och stötta andra elever. Hon är mycket motiverad.

- Vi svarta måste kämpa hårt eftersom vi inte fick samma utbildning som de vita under Apartheid. I grundskolan fick vi till exempel inte syssla med konst, det var endast för de vita, berättar hon.

Marina de Jager är övertygad om att fler elever skulle hoppa av sina studier om inte hjälpprogrammet funnits.

- Det är till stor hjälp för studenterna, anser hon.

Växt fram ur städernas partnerskap

Göteborg och Nelson Mandela Bay, där Port Elizabeth ingår, är vänorter och har sedan tre år tillbaka ett partnerskapssamarbete. Det är inom detta partnerskap som högskolorna i de båda städerna nu byter erfarenheter.

- De har jobbat med detta i tio år och vi är väldigt nya på detta, säger Lena Lundström, på Chalmers Lindholmen. Hon har själv varit i Port Elizabeth flera gånger för att just studera hur de hjälper sina högskolestudenter där.

Både Chalmers och Göteborgs universitet satsar idag på till exempel studentambassadörer och läxläsningshjälp i gymnasieskolorna för att locka elever från etniskt och socialt underrepresenterade grupper i Göteborg till högskolestudier. Men än så länge har det inte gjorts så mycket för att ta hand om eleverna när de väl påbörjat studierna.

Vill våde locka och hjälpa

- Vi vill inte bara locka hit studenterna som sedan kanske gör uppehåll eller studieavbrott för att de inte trivs hos oss och inte känner sig hemma på universitet. Nu vill vi mer fokusera på att hjälpa studenterna igenom, menar Cathrine Gillo, som arbetar på den centrala studievägledningen på Göteborgs universitet.

- Den här typen av studentstödjande verksamhet behövs verkligen. Flera studier om svenska studenter har visat att studenter från underrepresenterade grupper upplever att de måste lära sig ett nytt språk, nytt värdesystem, nya koder och sociala mönster, förutom mötet med sina nya ämnesstudier, säger Cathrine Gillo.

• Andelen studenter med svensk bakgrund som började studera på landets högskolor läsåret 2001/02 var högre än andelen studenter med utländsk bakgrund. 5,9 procent av alla med svensk bakgrund i åldern 18 – 25 år i Sverige påbörjade högskolestudier. Motsvarande siffra för de med utländsk bakgrund var 4,6 procent. (källa: SCB)

• Även studieresultatet skiljer sig åt. 75 procent av de elever med svensk bakgrund som började studera 1993/94 hade efter åtta år tagit studenten eller klarat av minst 120 poäng. Motsvarande siffra för elever med utländsk bakgrund var 65 procent. (källa: Högskoleverket)

• Med utländsk bakgrund menas född i Sverige med två utrikes födda föräldrar eller född utomlands.

• Vänorterna Nelson Mandela Metro och Göteborg har haft ett treårigt partnerskap

• Nelson Mandela Metro omfattas av grannkommunerna Port Elizabeth, Uitenhage och Despatch i sydöstra Sydafrika.

• Partnerskapet finansieras av den statliga biståndsmyndigheten Sida.

• Orterna utbyter erfarenheter inom högre utbildning, turism, näringsliv, kommunal och urban utveckling, sport, konst och kultur.