Trafik »»

[Publicerad 2018-05-30]

Första spadtaget för Västlänken taget vid Korsvägen

Lena Erixon tar ett första spadtag för Västlänken.
Bilder: Åsa Rehnström
Lena Erixon tar ett första spadtag för Västlänken.
Bilder: Åsa Rehnström

”Äntligen kör vi igång.” Bygget av Västlänken går in i nästa fas. Nu tas det första symboliska spadtaget vid Korsvägen och om nio år ska den cirka åtta kilometer långa järnvägen för pendel- och regiontåg vara klar.

Västlänkens väg från idé till byggstart har varit både lång och mött motstånd. Men på onsdagsförmiddagen lyste solen vid Korsvägen när första spadtaget togs för Västsvenskapakets största satsning.

Lena Erixon, generaldirektör för Trafikverket, tar ett stadigt tag om spaden innan hon sätter den i den grushögen som ska bli Västlänkens första arbetstunnel.

‒ Det här är en fantastisk dag, säger hon. Västlänken är viktig både på nationell, regional och lokal nivå. Den kommer att öka kapaciteten, effektiviteten och minska störningsrisken för allt från godstrafik till pendel- och kollektivtrafik.

Västlänken ska bli en cirka åtta kilometer dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg. Drygt sex kilometer kommer att gå i en tunnel under centrala Göteborg. Vid Göteborgs central, Haga och Korsvägen ska tre underjordiska stationer byggas. Så sent som för två dagar sedan kom även beslutet att stationerna vid Haga och Korsvägen, precis som Centralstationen, kommer att få fyra spår istället för två.

Tåg ska kunna passera
Lena Erixson menar att Västlänken är en nödvändig utveckling av järnvägssystemet och Centralstationen, eftersom den är en så kallad säckstation.

‒ I dag måste alla tåg som kommer till stationen åka ut samma väg, och alla resenärer kliva av för att byta till spårvagn, buss eller annat tåg. Med Västlänken kommer pendel- och regiontåg kunna passera vidare genom Göteborg och trycket på både Centralstationen och kollektivtrafiken lättar.

En skara motståndare hade också samlats vid Västlänkens första spadtag. Det är ett bygge som kantats av protester. Enligt Lena Erixson är det en naturlig reaktion vid stora projekt.

‒ Det är en del av den demokratiska processen. Vi behöver debattera och diskutera stora förändringar. Min erfarenhet är dock att den dagen ett stort projekt går i mål och ska invigas är det ingen som längre ifrågasätter beslutet – man ser nyttan i utvecklingen.
Västlänken kommer att invigas 2026.